Koppar är en intressant mineral som så många andra mineraler både är nödvändigt för kroppen men som också kan bli toxiskt. Vad är det som styr att kroppen kan hantera koppar så ett eventuellt överskott utsöndras och att koppar kan användas på rätt sätt i kroppen?

Leverns funktion är mycket viktig för koppars hantering i kroppen, både för tillverkning av kopparenzymerna och för utsöndring av överskott. Att stödja leverns jobb är grundläggande för att optimera kopparhanteringen.

Några av koppars viktiga funktioner sker via enzymer som reglerar vår energiproduktion, blodförnyelse, omsättning av signalsubstanser samt järnhantering.

Kroppens lager av koppar finns i högst mängd i levern och hjärnan, men också i njurar, hjärta, bukspottkörtel, mjälte med flera organ.

Exempel på kopparberoende ämnen i kroppen:

  • Albumin - ett transportprotein.
  • Superoxiddismutas - skyddar mot oxidativ skada i cellerna.
  • Elastin - ett extracellulärt protein som bland annat håller kärlväggar elastiska.
  • Cytokrom c-oxidas - ett enzym i andningskedjan i mitokondrierna.
  • Dopamin B-hydrolas.
  • Tyrosinas - pigmenterar huden. Omvandlar aminosyran tyrosin till melanin.
  • Monoaminoxidas - viktigt för nervsystemet.

Ceruloplasmin är ett enzym med flera viktiga uppgifter, bland annat:

  • fungera som transportprotein för koppar
  • vara en faktor i blodbildningen
  • agera antioxidant som skyddar järn från att lagras i skadliga former.

Lite mindre känt är kanske koppars roll i omsättningen av våra neurotransmittorer såsom serotonin, dopamin och adrenalin.

Koppar krävs för kolesterolhantering och smidiga kärl

Vid rätt kopparnivåer bildas mer av det goda kolestrolet HDL. LDL minskar med rätt nivåer av koppar och på så vis skyddar det mot bildning av inflammatoriska plack i blodkärlen. Nytt kolesterol krävs för att gallsalter ska bildas. Gallsalterna löser och ser till att gifter och överskott av hormoner kan lämna kroppen. Gallsalterna är också viktiga för att vi ska kunna bryta ned fett i födan.

Att mäta koppar

När man jämfört olika slags vävnadsprover har hårmineralanalyser av koppar visats stämma väl överens med kopparnivåer i levern.

Kopparobalanser

Eftersom koppar krävs för bildningen av röda blodkroppar ses kopparbrist vid:

  • minskad blodbildning
  • hämmat upptag av järn
  • järnansamling i vävnaderna - kroppen lagrar in järn då hemoglobinet inte kan använda det rätt. Vid inflammatoriska och reumatiska tillstånd sker ofta detta
  • järnbristanemi.

Studier av hårmineralanalyser visar nästan alltid kopparbrist hos personer med Parkinsons eller MS. Kopparbrist kan påverka det centrala nervsystemet där omsättningen av bland annat dopamin kräver koppar.

Vid bakterieinfektioner flyttar kroppen undan järn från blodet ut till andra vävnader, som ett försvar då järn är näring för bakterier. Koppar mobiliseras samtidigt från vävnader till blodet för att medverka i kroppens försvar mot infektionen.

Här ser vi skillnaden i att mäta i blod jämfört med hår. En hårmineralanalys speglar vävnadsnivåerna som - särskilt vid kroniska eller långvariga bakterieinfektioner - sjunker. Skulle man samtidigt mäta i blodet ses då i stället ett relativt högt kopparvärde (innan det också till slut sjunker).

När det gäller virusinfektioner verkar det finnas ett motsatt mönster jämfört med bakterieinfektion för koppars rörelser i kroppen.

Överskott av koppar ses ofta vid svampinfektioner som candida.

Koppar och benbildning

Kollagen är ämnet som binder samman benvävnad. För att kroppen ska kunna bilda kollagen och använda det i skelett och till mineralisering krävs ett flertal kopparberoende enzymer. Koppar krävs också för att hålla ligament och diskar i ryggen friska. Men ett överskott av koppar skulle kunna störa benbildningen.

Vilka födoämnen innehåller lättupptagligt koppar?

Nötlever från friska gräsbetesdjur är en klass för sig. Det krävs inte stora mängder för att få i sig bra med biotillgängligt koppar via nöt- eller annan lever. Samtidigt får man i sig ämnen som samverkar för en hälsosam järnhantering och för immunförsvaret, som riktigt A-vitamin och aktiva B-vitaminer. Andra kopparrika livsmedel är skaldjur, avokado, nötter och kakao.

Hur motverkar man en alltför hög kopparnivå i kroppens vävnader? Zink är en så kallad antagonist, en motståndare, till koppar. Att äta mat som är rik på zink kan balansera eller förebygga för höga kopparhalter. Ostron, nötkött och inälvsmat (innehåller både koppar och zink) är rika på zink.

Tänk på att inte ta (särskilt av syntetiska) tillskott av enskilda mineraler en längre tid utan att mäta nivåerna eller ta hjälp av en certifierad näringsterapeut eller en terapeut med erfarenhet av hårmineralanalys.