Hur fungerar mineraler i kroppen?

Vilka mineraler är viktiga för mig? Finns det ett sätt att mäta mineraler som speglar individuella mineral- och kostbehov?

Att få koll på sin mineralbalans kan vara ett bra verktyg för välmående och för att optimera hälsa. Vi har tidigare skrivit om olika mineralformers betydelse för upptaget i kroppen. Men hur och varför är mineralerna så beroende av varandra - och vilka sätt att mäta kan spegla upptaget av dem i kroppen? Här är inledningen till en artikelserie om hur olika mineraler egentligen fungerar - och varför.
 
Varför är mineraler så oundgängliga för vårt välmående?

  • De är grunden för all aktivitet i kroppen.
  • Flera mineraler ingår i cellernas energiproduktion.
  • De samverkar med och balanserar varandra.

 
Förhållandet mineralerna emellan är ofta viktigare än de faktiska nivåerna.
 
En mineral kan hämma (antagonister) eller underlätta (synergister) upptaget av en annan och flera omsättningsvägar kan vara inblandade. Exempelvis:

  • Tillgängligt med koppar är nödvändigt för att järn ska fungera optimalt.
  • För mycket kalcium utan tillräckligt med magnesium kan göra musklerna stelare.
  • För mycket koppar utan tillräckligt med zink kan göra någon mer mottaglig för virusinfektioner.

Vart och hur styrs mineralerna i kroppen?
 
En mineral kan flyta runt i blodet utan att tas upp i cellerna. Det kan till exempel förklara varför någon kan ha ett överskott uppmätt i blodet samtidigt som det är brist ute i vävnaderna.  En mineral kan behöva närvaro av en ett annat näringsämne för att kroppen ska kunna använda den på ett fördelaktigt sätt. Några exempel:

  • Kalcium, magnesium och vitamin K2 samverkar för benstomme, skelett och tänder.
  • Kopparberoende enzymer krävs för att järn inte ska bilda för mycket oxidativa och skadliga radikaler som kan skada cellmembranen.
  • Krom behöver närvaro av niacin och vissa aminosyror för att blodsockret ska kunna regleras.

 
Att mäta mineraler
 
Det finns olika slags blodprover såsom serum, plasma, helblod och röda blodkroppar. Ett problem med att mäta i blodet är att många mineraler kan variera stort under dagen, så mycket som upp till 30 % när det gäller serumjärn. Om man sovit dåligt kan också serumjärnet påverkas.
 
Men man kan mäta mineraler i andra medium än blod - som i hår eller urin.
 
Mäter man mineraler i håret motsvarar det vad som cirkulerat och tagits upp i vävnaderna under en längre tid. Det visar också mer adekvat än enstaka blodprov vad som finns tillgängligt i vävnaderna.
 
Mäter man mineraler i urin kan man få information om hur njurarna hanterar dessa mineraler, om njurarnas hälsa och om eventuell toxicitet för vissa särskilda toxiska metaller som utsöndras via njurarna.
 
För att få en fullständig bild av både kroppens depåer och hantering av vissa mineraler som till exempel järn, kan man behöva komplettera flera sorters mätmetoder.
 
I kommande artikelserie kan du läsa mer om enskilda mineraler och deras betydelse för viktiga funktioner i kroppen.